I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt påverkan på den direkta utformningen av och innehållet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att använda sig av trendriktig reklam är ett strategiskt val beroende på om annonsören vill vara trendsättare eller efterföljare. trender kan användas i reklam som koder för att bättre nå den avsedda målgruppen..

Frågeställning och syfte. Vår huvudsakliga frågeställning är; Hur ser journalisters etiska avväganden angående namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas inställning till namn och bild publicering, och varför ser sederna så annorlunda ut i respektive land?.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen.

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmåga till kritisk granskning och värdering av reklam i TV och tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors värdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna såg vi reklaminslag som diskuterades och tittade på tidningsreklam utifrån ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fått mer kunskap om reklam och förstår dess budskap bättre.

Denna uppsats handlar om vad som hänt i namnskicket bland personnamnen mellan år 1998 och år 2007. Syftet är att se vad som har hänt, och varför, på nio år. De 100 vanligaste pojk- och flicknamnen 1998 och 2007 har undersökts och tendenser har framkommit. De korta namnen, de namn som tillhör de nordiska, de namn som var populära kring år 1900 och de lite mer ovanliga namnen har blivit mer populära 2007 jämfört med 1998. Namn med betydelse har blivit mer populära bland flicknamnen, medan bibliska namn blivit mindre populära bland pojknamnen.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Vårt syfte med denna uppsats var att analysera och beskriva gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam i jämförelse med ERK: s uttalande. Detta har vi gjort genom en empirisk studie där två valda reklamkampanjer som blivit behandlade av ERK visats för gemene man. Vi har även gjort en litteraturstudie där vi använt oss av tre perspektiv, företaget, individen och samhället för att se vilka faktorer som påverkar och inverkar med gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam. Den forskningsfråga vi ställde oss var: Hur uppfattar gemene man könsdiskriminering i reklam?Vi gjorde en kvantitativ studie för att ta reda på gemene mans uppfattning.

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkännetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jämförs katalogerna med postorderkataloger..

The purpose of this BA-thesis is to examine how many girls, boys, women and men who appear in children?s programmes in the years 1978, 1992 and 2007. We have also studied if they are described as typical gender role stereotypes and we have looked at the power conditions between girls and boys, women and men and children and adults. From the results we then examined the changes through out the years. We have made this possible by choosing two days each year when most children were watching the programmes.With the gender role theory we have brought up the important issue of the fact that men appear more frequently in media then women and by doing so the media preserve men as the standard gender.

Denna uppsats har skrivits för att visa läsaren hur ett urval av människor från Internet- och reklambranschen ser på reklamfilmens framtid på Internet. Kommer det att ske en ökning av användandet av denna reklamform eller inte? Den typ av reklamfilm som vi talar om här är den typen som är som en kortfilm, inte den typen av reklamfilm som bara är en bild innehållandes ett rörligt objekt. För att skilja dessa två typer av reklamfilmer åt, eftersom båda innehåller rörelse, kallar vi dem "filmisk reklam" och "banner-reklam" Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten av urvalet från reklambranschen tror att det kommer att ske en ökning av efterfrågan av filmisk reklam på Internet. Eftersom svaren från Internetbranschen var så få kan de inte representera Internetbranschen.

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Syftet med uppsatsen är att inventera några av de vanligaste metoderna som finns på den svenska marknaden för att göra förtestning av TV-reklam. Vi kommer även att undersöka vikten av att göra en förtest och hur pass pålitligt testresultatet är. Vi vill tillsist undersöka i vilken utsträckning företagen och kunderna är medvetna om eventuella brister i mätmetoderna. Genom kvalitativa intervjuer med undersökningsföretag, kunder och reklambyråer inom området har vi fått information som hjälper oss att besvara vår problemställning; Vad är det man som företag får ut av att göra förtestning av sin TV-reklam?.

Vårt syfte med denna studie är att genom en undersökning av reklambyråer få en förståelse för hur de går tillväga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill därmed se om tillgänglig teori kan tillämpas på en reklambyrås externa kommunikation. Det ingår även i vårt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring..